Min fredag i ätbara saker

Igår var en jättebra fredag! Den var faktiskt bra exakt hela dagen utom ungefär femton minuter runt klockan fem, men det ordnade sig sedan och blev bra i alla fall. På förmiddagen satt jag hemma och pluggade. Vi har för tillfället lämnat de gamla grekerna bakom oss och bekantar oss istället med sköna snubbar som Cicero och Quintilianus. Det är rätt roligt faktiskt. Till lunch gjorde jag mig en supersmarrig sallad med päron, chèvre och valnötter.

Jag och Stefan hade biobiljetter till klockan 18:00. Vi såg Simon och ekarna, och den var himla bra! Jag åt popcorn, och beställde som vanligt liten popcorn och mellan cola. Varje gång jag gör det säger de i kassan att jag kan få en större popcorn om jag lägger till fyra kronor. Den här gången skulle det till och med bli billigare om jag gjorde det. De blir alltid lika förvånade när jag tackar nej. Men, jag äter ändå aldrig upp så där mycket popcorn så det känns så himla onödigt att slösa tycker jag. Det finns ju inte hur mycket popcorn som helst i världen. Eller?

Efter filmen gick vi till Texas och åt hamburgare. Vi hade längtat jättemycket efter det, eftersom Texas Burger har de godaste hamburgarna jag någonsin har ätit. Coleslawen (gick sådär att böja det ordet på svenska) är också to die for. Det var min fredag i matväg! Kanske lite konstig ordning på sakerna, men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Det som är bra är att det oftast blir bra ändå.

 

Du säger Frankrike och jag visslar

Idag är det fredag och jag har upptäckt ett nytt band! You say France & I Whistle är sådär lagom peppig fredagsmusik som man inte kan annat än le åt. Enligt dem själva låter de ungefär som The Cure fast gladare, och som Shout Out Louds, fast med mer energi, och som Vampire Weekend fast rockigare, och som Arcade Fire fast poppigare. Jag kan inte annat än hålla med.

Med det vill jag önska er alla en glad fredag!

April till juni 2011

Låt oss fortsätta med årssummeringen!

I april hade min kusin Vera treårskalas, och hon bjöd på massor av gottiga saker!

Min lillebror var också med, och han hade finskjortan på.

Och i Stockholm hade äntligen äntligen våren kommit!

Jag och Stefan tog en vårpromenad på Djurgården. Det är något jag brukar göra varje år. Helt plötsligt en dag känner jag att nu är det dags för vårpromenad, och efter att jag har gått den vet jag att våren verkligen har kommit. Som Ronjas vårskrik ungefär.

I maj blev det så varmt att man kunde ha picknick och ta av sig skorna.

Min mamma sprang Stockholm Marathon. Det är hon som ser så glad ut i den vita tröjan.

Simon och Nisse agerade hejarklack.

På midsommar åkte jag, Stefan och hela min släkt till Spanien för att ha det allmänt soligt och skönt i en vecka. Vi bodde i ett hus som låg så här fint, högt över havet.

Man hade inte bara utsikt över havet, utan också poolen! Så man kunde stå på balkongen och spionera på sina kusiner som badar.

Jag hade en jätteskön vecka, njöt av solen och hängde vid poolen och läste böcker.

Vi hann också med att bada i havet, såklart, ta mysiga promenader bland molnen, kvällsbada i poolen och flamsa med kusinerna. Här är Stefans tumme och min kusin Alma.

En dag åkte vi till Barcelona, men då var det min lillebror som höll i kameran. Han är inte så haj på det här med vitbalans, så därför är alla mina Barcelonabilder blå. Men det gör inte så mycket, för det var en trevlig dag ändå.

Så, det var våren och försommaren 2011. Som ni kanske märkt handlade den väldigt mycket om soldyrkan i olika former,  kanske inte så konstigt med tanke på den hemska vintern. Jag vill ha vår nu!

Latmaskssöndagen

Min söndag började som vanligt med en lång frukost tillsammans med DN (tack snälla mormor och morfar för julklappen, det är så roligt att ha något att läsa till frukosten igen!), och sedan pluggade jag lite. Efter att ha spenderat ungefär en timme tillsammans med Aristoteles and the gang och fått en smått panikartad överblick över hur mycket jag var tvungen att läsa till måndagen bestämde jag mig något ologiskt för att det här skulle bli min latmaskssöndag. Jag hade tillbringat hela gårdagen med näsan i böckerna och tänkte att nu ska jag baskemig ha en ledig söndag oavsett hur mycket jag egentligen var tvungen att göra. Det är långt till tentan, tänkte jag och lämnade de gamla grekerna åt sitt öde.

Jag och Stefan bestämde oss för att ta en promenad på isen på en närbelägen sjö. Det var mysigt, fullt med barn som åkte skridskor och sådant. Dessutom ett ypperligt tillfälle att spana på de kringliggande husens sjötomter!

På väg tillbaka från sjön gick vi förbi den här gulliga bilen. Den var fransk, upplyste Stefan mig om efter att jag hade trott att det var en EPA-traktor. Såklart att den är fransk, svarade jag då. Precis sådär löjligt gulligt knäppt fransk. Dessutom ser det ut som den där bilen i Oranginareklamen, sade Stefan.

När vi kom hem tyckte vi att vi hade gjort oss förtjänta av en riktigt mumsig fika, så Stefan gjorde varm choklad och till det hade vi diverse olika bakverk som hans farmor så snällt har bakat åt oss. Vårt chokladbehov blev mättat, om man säger så. Sedan spelade vi lite tv-spel, och efter det gjorde jag lasagne som vi åt till middag och ungefär så bra var min söndag!

Söndagskvällar

Klicka på bilden för att komma till källan.

Imorgon är det måndag igen. Mina nya kurser har börjat, och till skillnad från förra terminen har vi faktiskt en del att göra. Det ska bli roligt, men känns lite ovant och jag tror att det tar ett tag att komma in i det, att förstå att jag måste sluta stressa och helt enkelt sätta igång att plugga.

Den här veckan kommer faktiskt att bjuda på en hel del roliga saker. Jag ska till Uppsala för tre seminarier och massa pluggande, jag ska också jobba lite grand men framförallt ska jag och finaste på biodejt på fredag (som vi har längtat!) och  under helgen ska jag träffa mina småkusiner, och förhoppningsvis också en fin vän.

Jag tror att det kommer bli en bra vecka, och min bästa vän kommer vara min kalender. Dags att börja planera ordentligt, med andra ord. Men det sätter jag igång med imorgon, för nu är det fortfarande söndagskväll.

Bokåret 2011

Förutom Quintilianus, Aristoteles och massa annan i sammanhanget ointressant kurslitteratur är det här böckerna jag läste förra året, i kronologisk ordning:

Det susar i säven av Kenneth Grahame
Den sista cigaretten av Klas Östergren
Tjuvarnas stad av David Benioff
Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling
Djurvänner av Anton Marklund
Fjäril av Sonya Hartnett
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson
Utrensning av Sofi Oksanen
Elsas värld av Sofi Fahrman
En dag av David Nicholls
Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf
Dårskaper i Brooklyn av Paul Auster
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson

Det här är skamligt få böcker, om jag får säga det själv. Ännu skamligare är att jag har läst dem så okoncentrerat. Läsning och jag har inte varit bästa vänner det här året, jag har läst för sällan, för sporadiskt, för slarvigt och för långsamt för att göra böckerna rättvisa. Vissa av de ovanstående kommer jag inte ens ihåg att jag har läst, och det känns jättehemskt. Mina bästa det här året var i alla fall Kapitulera omedelbart eller dö, En dag och Dårskaper i Brooklyn. Selma Lagerlöf gillar jag fortfarande inte.

Nästa år ska jag verkligen ägna tid åt läsning, bestämmer jag nu. Jag saknar det jättemycket, och såklart är inte läsning det första man tänker på efter åtta timmar av idogt stirrande i böcker, men jag ska verkligen försöka, för det är så värt det. Jag har redan börjat det nya läsåret med Anna Gavaldas Lyckan är en sällsam fågel. Första halvan var väldigt seg, men nu är historien helt underbar och älsklig och hon har just låtit ett par karaktärer från Tillsammans är man mindre ensamt skymta förbi och det var så fint att jag dog lite. Jag älskar när man får små sublima hintar om hur det går för ens gamla vänner.

Januari till mars 2011

Såhär på det nya årets andra dag tänkte jag att det var dags att titta tillbaka lite på hur det såg ut förra året! Vi börjar med de tre första månaderna.

I januari var det mörkt och så fruktansvärt kallt att man ville ligga under täcket mest hela tiden. Så det gjorde jag, när jag inte jobbade på dagis.

Det var så sällan jag såg dagsljus att när jag väl gjorde det ville jag bara fota allt jag såg, för att på något sätt fånga det där ljuset och tvinga det att stanna kvar. Usch för vinter alltså.

Sedan blev det februari och kanske lite lite ljusare. Då köpte jag en kamera och tog kort på allt som är fint. Till exempel min pojkvän. Men mest jobbade jag.

I mars hade vi köpt lite nya möbler till lägenheten och så kollade vi på Scrubs på tv.

En kväll kom Andrea på besök. Henne hade inte jag träffat sedan vi pluggade ihop i Frankrike, så det var såklart extra roligt!

Vi lagade pizza och jag åt min med massor av ruccola, som vanligt.

Elinor och Sebastian var också där. Eftersom jag precis hade köpt min systemkamera var jag säkerligen en fruktansvärt påfrestande värdinna, eftersom jag fotade konstant. Resultatet av det var att jag har ungefär femtielvatusen bilder från den här kvällen, varav minst hälften är exakt likadana. Som ni ser är inte någon särskilt bra heller. Nåväl, det är roligt att se att man har blivit bättre på att fota i alla fall!

En solig vinterdag tog jag och Stefan en promenad.

Vi gick runt i Duvbo, det enda fina som fanns inom gångavstånd från vår gamla lägenhet i Hallonbergen. Det är ett knasigt  gammalt villaområde från sekelskiftet någon gång, komplett med skola och kyrka, inklämt mellan motorvägar och miljonprojekt.

I Duvbo finns ett hus som är ett av mina favoriter. Så himla fint!

I slutet av mars tröttnade vi på all snö och kyla, så då flög vi till Frankrike.

Elinor och Sebastian följde också med, och första dagen tog vi en lång promenad i vårsolen.

Vi gick runt hela Cap d’Antibes, och det kräver picknick på halva vägen.

Varje dag åt vi fransk frukost med baguette och croissante. Jag älskar fransk frukost! Fast bara i en vecka ungefär, sedan tröttnar man. När jag bodde i Frankrike åt jag tillslut bara yoghurt eftersom allt annat kändes så äckligt.

Vi fortsatte semestern med att vandra runt i Antibes.

Och så åt vi glass. Jag tog kokos, det är min favorit. Jag har fortfarande  inte lyckats hitta den i Sverige, så jag blir liksom tvungen att äta jättemycket varje gång jag är i Frankrike eller stöter på den i något annat land.

En dag gjorde vi en utflykt till Nice. Det här är en av mina favoritgator, bara för att träden och lyktstolparna är så fina. Den leder ner till hamnen.

Vi besökte också medeltidsstaden Eze, som jag har berättat om tidigare.

Sedan blev det april och vi åkte hem, men det får ni höra om en annan dag!

Mellandagsrea!

Jag har alltid varit väldigt dålig på att handla på rea. Det är inte så mycket folkmängden som stör mig, det kan jag hantera med hjälp av lite smidighet och vassa armbågar, utan det är röran som är det största problemet. Varför måste det se ut som ett bombnedslag i klädbutikerna så fort det är lite utförsäljning? Allt ligger i högar och det är omöjligt att hitta. Även fina kläder tappar sin charm för mig på rea, eftersom allt känns så … billigt.

Men! För ett par dagar sedan kom jag att tänka på en ovärderlig uppfinning, nämligen internet. Man ska reafynda på nätet såklart! Ingen stress, ingen hets och ingen röra. Jag brukar ofta sitta och slösurfigt sukta efter kläderna på Asos, men har aldrig tidigare beställt något. Nu har jag dock gjort slag i saken och beställt hem följande (som jag hoppas strax landar i en brevlåda nära mig):

Nu hoppas jag bara att allt kommer fram ordentligt och att det passar!

Julmarathon

Jag har haft en riktigt bra jul! Nåja, jag kanske är en smula avundsjuk på alla de som fått fira jul på en sandstrand vid havet med en paraplydrink i handen, men man ska inte klaga. För första gången på flera år åkte jag inte till mormor och morfar i Falkenberg, utan bestämde mig för att stanna i Stockholm. Då fick jag fira jul med Stefans familj!

Julafton tillbringade vi hos Stefans mamma i hennes nya hus i Rimbo. Efter att vi hade haft världens mysigaste julaftonsmorgon med hembakt bröd, lussebullar och paketöppning tog vi SL-bussen hela vägen ut till Norrtäljeskogarna. Trots snöbristen var där full julstämning med jättestor gran, öppen spis, pepparkakshus, julmat och godis.

Vi kollade på Kalle Anka såklart, och Karl-Bertil. Karl-Bertil tycker jag är det bästa med hela julafton. Då har man ätit klart, delat ut julklapparna och kan liksom bara dåsa i soffan. Efter att ha tittat på en riktigt fånig film med Charlie Sheen tog vi bussen hem till oss, och det var den julaftonen!

Dagen efter åkte vi till Stefans pappa och gjorde en favorit i repris. Åt julmat, delade ut julklappar, dåsade i soffan. Somliga har visst julafton två gånger om året! Detta förevigades dock inte med en enda bild, varför vi raskt går vidare till annandagen.

Då var det dags för nästa julfirande, hos Stefans farmor på Lidingö. Hans systrar var där, och faster Petra och småkusinerna. Den här dagen slapp vi julmaten som tur var (har aldrig riktigt tyckt om det…) och åt istället supergoda köttbullar med potatis, brunsås och lingon.

Farmor Margareta fick öppna lite julklappar, och hon blev sådär löjligt glad som bara farmödrar kan bli. Det är fint.

Sedan lekte de som var på lekhumör ”Denna ringen den ska vandra”. Jag var inte på lekhumör, men hade trevligt i alla fall. En liten stund senare åkte jag och Stefan hem till oss igen. Man blir lätt trött av att fira jul i dagarna tre och träffa massor av släktingar, även om de är av den bästa sorten.

Äntligen snö!

Idag är det helt vitt och fint utanför mitt fönster, och det gör mig glad och i högsta grad full av julstämning! Idag har jag stannat inne och knåpat lite med uppsatsen (snart är den klar!) och bakat pepparkakskola. Det senare gick förvånansvärt smärtfritt, kolan kokade fint på spisen och klarade kulprovet efter typ andra försöket. Dessutom blev de stört goda!

Helgen har jag ägnat åt minst lika juliga saker. Efter en välbehövlig sovmorgon på lördagen åkte jag och Stefan på julgransexpedition. Först hem till min mamma för att hämta julgranssaker och fika lite, sedan iväg för att köpa en julgran och transportera hem den på bussen. På söndagen bakade vi lussebullar, spelade The Sims (jag är verkligen en periodare när det gäller det spelet, det kan gå ett halvår utan att jag ens tänker på det, sedan helt plötsligt vill jag spela hela tiden), joksade runt och gjorde absolut ingenting. Precis som det ska vara i decemberhelger.

Granen klädde vi också förstås, och den blev riktigt söt om jag får säga det själv. Det ligger rätt många klappar under den också, hur nu det gick till. Ikväll ska jag hem till Martina för en pontonfest, vilket ska bli jättekul. Kika förresten gärna in på pontonbloggen, jag skrev ett inlägg där igår!