Give me something that brightens my day

För tillfället befinner jag mig i Falkenberg, på Sveriges västkust. En underbar sommarstad, när solen skiner och termometern visar över tjugo grader Celsius. När det, som idag, är molnig, blåsigt, och temperaturen knappt orkar sig över femton grader, är det mindre underbart. Jag har rätt så tråkigt, så jag tittade in på style.com, av alla ställen. Jag måste erkänna att det var väldigt längesedan jag överhuvudtaget brydde mig, men det hela känns ganska harmlöst i brist på annan, mer okommersiellt inriktad sysselsättning. Jag upptäckte att det jag fann där inte alls var särskilt tilltalande – det mesta från den kommande höstens visningar var ganska meningslöst och fult i mina ögon. Särskilt Marc by Marc Jacobs var en besvikelse, jag brukar tycka väldigt mycket om den linjen. Speciellt hösten 2007 var full av lyckade outfits, om jag minns rätt.

Hur som helst, Chloé överraskade mig positivt, med kappor och klänningar i mörkt, marinblå nyanser. Svenske chefsdesignern Paolo Melim Andersson designar helt i min smak, men tydligen inte i företagets, som har sparkat honom efter bara tre säsonger.

  

Jag kunde inte låta bli att dra lite på munnen åt Luellas visning, där kläderna i och för sig var originella och vissa klänningar väldigt stilfulla, men ser ut att vara ämnade åt några andra än oss mugglare… Den första outfiten påminner mig om en McGonnagall i tonåren. Om inte annat ger det mig inspiration till cosplaydräkter, jag suktar efter en Dödsätarklänning i likhet med den femte här nedan.

Trots att jag även hittade enstaka fina kreationer hos Vera Wang, så föredrar jag fortfarande vanliga dödliga framför modeller när det gäller att klä sig snyggt. The Sartorialist lyckas alltid leta upp de mest välklädda och stilmedvetna människorna i alla jordens städer. Här är några av mina favoriter från hösten 2008.