Det finns fortfarande ett litet emo inom mig

Intervjun gick riktigt bra, måste jag säga. Fredrik Strage är ju en levande citatmasking, känns som att mitt största problem är att välja vilka av alla hans anekdoter jag ska ha med i artikeln. Det finns bland annat en om Gry Forsell som jag tror ni kommer att gilla.

Dessutom var han sjukt trevlig. En fråga som jag ställde till honom var om han hade några råd till unga med journalistdrömmar. Han sade att det gällde att ha ett eget expertområde och bli oslagbar inom det. Som exempel sade han att om någon specialiserade sig på emomusik, som ändå så många kids gillar men ingen över 25 fattar ett smack av, skulle den säkert få recensera skivor någonstans. På bussen hem lyssnade jag på My Chemical Romance.

Redo för Strage

 

Nu ska jag kila iväg och göra en intervju. Tjingeling!

 

 

Har jag blivit gammal nu?

På min lillebrors skola har de just upphävt förbudet mot huvudbonad inomhus. Är inte det konstigt? Man har helt enkelt inte mössa i skolan, det är den universella skolregeln som gäller på alla skolor överallt. Jag vet inte ens varför de tog bort regeln. Antagligen på grund av påtryckningar från eleverna, vad skulle annars vara anledningen liksom? Min första reaktion var att nu går det utför med den skolan, tack och adjö.

Sedan kom jag på mig själv. Vad är det här för jäkla Björklund-tankar om att regler ska vara regler bara för att de är regler och just alltid har varit regler? Om eleverna har fått igenom en förändring, så är det ju jättebra egentligen. Det visar på elevinflytande, något som trots allt inte är den skolans starkaste sida. Och helt ärligt, vem bryr sig om något litet kid i sjuan har mössa på sig eller inte? Vad grundar sig regeln på från början? I och för sig skulle jag aldrig ha mössa på mig inomhus, dels för att det är varmt men mest för att man inte har det helt enkelt. Jag antar att det handlar om någon form av vett och etikett. Men vad som uppfattas som artigt eller inte ändras från generation till generation. Uppenbarligen.

När jag tänker på det här blir jag också lite rädd. För jag låter så fruktansvärt gammal. Ungefär ”på min tid fick man absolut inte ha mössa inomhus så därför ska man inte få ha det nu heller”. Sämsta argumentet ever. Och jag undrar var min inre rebell tog vägen. Borde inte jag tjoa och tjimma och vara överlycklig över att en puckad auktoritär skolregel utan funktion äntligen har gått i graven? Kanske är det så att mössor inomhus, nu när det har blivit tillåtet, inte verkar så coolt längre utan mest … opraktiskt.

Starstrucked

Det här blev som pricken över i:et på en helt vanlig men ändå på något sätt väldigt lyckad dag:

Imorgon är det tisdag

Då ska jag äta frukost med Eveline. Att äta frukost ute är bland det bästa jag vet för tillfället, så stört mysigt. Senast imorse tänkte jag förresten på hur många gånger jag använder ordet ”mysigt” för att beskriva saker jag gör. Otroligt många gånger, som ni säkert redan har märkt. Mitt liv kretsar väldigt mycket kring mysighet just nu. Till exempel har jag köpt en ny tröja på Monki som är stor och alldeles gosig med fleece inuti och dessutom har den små pälsbollar som man kan mysa med. Väldigt svårt att beskriva, men den är underbart skön och jag vill aldrig mer ta av mig den. Typ.

Imorgon hade jag också tänkt att avlägga en visit på min gamla gymnasieskola. För några veckor sedan hade jag jättestor lust med det, men nu börjar jag få lite kalla fötter… Vad ska jag göra där egentligen? Vad ska jag säga? Vad är syftet? Jag har ingen aning faktiskt. Så vi får se.

Något som är säkert är i alla fall att jag ska jobba imorgon. Mitt chilla jobb börjar bli lite tråkigt nu, men jag tror att jag mest har ångest för att det är en grej jag ska göra som jag inte riktigt fattar. Så jag har bestämt mig för att ta mig i kragen och gå dit och be någon vänlig själ att hjälpa mig så ska det nog bli bra sedan.

Dagen avslutas sedan med ett pontonmöte, på vilket jag kan presentera den glada nyheten att jag … tadaa … har en intervju med Fredrik Strage! TJOHO liksom. Inte ironiskt menat, även om det såg ut så. Jag är jätteglad för han är en av mina största förebilder, och jag kommer antagligen att bli totalt starstrucked och jag kanske kommer att dö men troligtvis inte. Det kommer att bli helt awesome med största sannolikhet. Så nu måste jag klura ut några smarta frågor att ställa till honom.

Un bon week-end

Jag har brytit mitt tråk-mönster och haft en riktigt bra helg. I fredags träffade jag Charlotta för en fika. (Ni förstår inte hur mycket jag fikar nu för tiden. Det är absurt. Jag tänker inte säga att jag kommer att bli tjock om jag förtsätter såhär, för det kommer jag antagligen inte att bli. Däremot kommer jag snart att ha lagt typ tusen spänn på fika.) Det var supermys att träffa henne innan hon åker iväg till London, dit alla tydligen åker den här hösten. När vi hade ätit upp våra bullar tog vi en promenix till Stadshuset, för att jag hade lovat att hjälpa mamma att bära hem en massa saker från hennes jobb.

Senare på kvällen åkte jag in till stan igen, för att jag och Maria och Therese hade tänkt gå till Metro. Det var galet roligt faktiskt, jag hade saknat att gå ut utan att jag egentligen hade fattat det. På Metro träffade vi dessutom Pauline, som vi hängde med jättemycket i grundskolan men typ inte har träffat sedan dess. Det var ganska vrickat att se henne igen efter tre och ett halvt år, men ockå fantastiskt roligt såklart. Hon var sig lik. Sedan träffade vi också typ fem andra personer från grundskoletiden på L’Estradska, vilket jag tyckte var ganska knasigt. Särskilt när man upptäcker att människor man knappt pratat med någonsin på en halv nanosekund kommer ihåg ens fullständiga namn. Men det var en lyckad kväll!

Igår hade min kompis Elsa en liten födelsedagsmottagning hemma hos sig på eftermiddagen, eftersom hon har fyllt arton nu i veckan. Jag och Mina gick dit och hade mysigt och åt en underbart god linssoppa som hennes pappa hade lagat (Elsas alltså). Tack för det!

Och idag är det söndag. Sedan jag slutade plugga älskar jag verkligen söndagar. Under gymnasiet hade jag periodvis grav söndagsångest, eftersom söndagar är en pluggdag för de flesta, en dag då man inser hur mycket grejer man har att göra den kommande veckan och drabbas av ångest för att helgen redan är slut. Men inte längre! Jag har ingenting att plugga, min helg har varit jättekul och allt är upplagt för en perfekt söndag. Hittills har jag läst tidningen och bloggat, nu ska jag stryka och pyssla lite och sy i knappar i mina kläder (helt plötsligt har knapparna ramlat av typ samtliga av mina kläder, på samma gång…) och om ett par timmar ska jag traska iväg till min yoga.

Ha en härlig söndag! <3

Inspiration

Eftersom jag var så oinspirerad och otaggad på livet (till den milda grad att jag tackade nej till Hermans + onsdagspub med mina vänner) bestämde jag mig för att leta runt lite på flickr och diverse bloggar efter ny inspiration. Jag hittade det här:

priscila_tonon

**Kel-Z**

Sandra Beijer

Nu ska jag sträva efter att mitt liv ska bli lite mer som känslan i de här bilderna.

…

…

Idag är en sådan där jobbig dag när jag inte riktigt vet vad jag vill. Jag är rastlös, helt enkelt, och det är inte kul.

Hoppsan!

Jag kom på att jag helt glömt bort att visa er mina nya skor, som jag köpte när jag inte hittade skorna jag var besatt av förra veckan. Eller, jag hittade de i grått på H&M i Nacka Forum, men jag provade dem och de satt inte alls bekvämt. Så jag köpte de här istället, och nu är jag glad!

De kanske inte syns så bra på den här bilden, men det var vad jag kunde få till i detta evinnerliga mörker. Idag såg jag dessutom en jättefin röd kjol med julaftonspotential på MQ. Jag tror att jag ska gå och prova den imorgon. Och så fortsätter mitt never ending konsumtionsberoende… Fast jag gillar det.

Sex and the City and zombies

Igår tog jag svinissprutan, och idag känner jag mig som en enarmad zombie. Jag kan knappt lyfta högerarmen överhuvudtaget, och att försöka ta på sig en tröja är som ett helt litet yogapass. Jag är säkert väldigt underhållande att titta på. Dessutom känner jag mig hängig och trött. Hon som stack nålen i mig sade att jag kunde få influensaliknande symptom. Jag trodde man vaccinerade sig för att inte få influensan. Men tydligen inte.

Nu ska jag hem till Therese för ett Sex and the City-maraton. Tjingeling!