It’s Christmas Time Again

Jag har inte haft en julkalender på flera år. Då menar jag en riktig julkalender, av papper med luckor som man öppnar dag för dag. Förut tänkte jag gå och köpa en, men så kom jag på att det alltid brukar vara så tråkiga motiv på dem. Typ änglar eller nallar eller tomtar. Änglar är för religiöst, nallar för snuttigt och tomtar får man mer än nog av den här tiden på året i vilket fall som helst. Jag skulle hellre vilja ha en julkalender med något jag verkligen gillar på. Och vad gillar jag? Just det, Harry Potter! Så jag bestämde mig för att göra en egen julkalender. Fast jag tänker inte börja klippa och klistra, för klister är så klistrigt och jag är inte så bra på att klippa saker. Det blir aldrig snyggt. Istället tänkte jag göra mig en julkalender här på bloggen.

Så här går det till: Varje dag fram till julafton postar jag en bild som har med Harry Potter att göra, förslagsvis från någon av filmerna. Ibland skriver jag en kommentar, ibland låter jag bilden tala för sig själv. Det kommer antagligen bli flest foton från Half-Blood Prince, för att jag är så hypad inför den filmen, men några gamla godingar ska jag väl också kunna vaska fram ur arkivet. Nu undrar säkert ni vad som är poängen med det här. Ingen. Det finns inte minsta antydan till poäng. Men imorgon publicerar jag den första av tjugofyra härliga Potter-bilder!

Jingle Spells, minipizzor och gospel

Jag vet att jag är ett år efter alla andra med att upptäcka det här, men Leaky’s julskiva Jingle Spells är helt underbar! Några av de bästa WizardRockbanden har satt ihop en liten julskiva, och det är banne mig den bästa julskiva jag har hört i hela mitt liv. Särskilt Catchloves It’s Snowing är jättesöt, men såklart också Christmas With the Weasleys av The Remus Lupins. En överraskning var The Mudbloods, som jag inte hört något av tidigare, som har gjort en eminent låt med titeln: An Epic Christmas Tale Chapter One: How the Thestrals Saved Christmas. Alla är odödliga på nordpolen, eh?

Idag har jag förutom att lyssna på julmusik också varit hos Gabs, och vi bakade minipizzor. De blev goda. Vi gjorde också en äppelpaj, till hälften tillagad i micro och till hälften i ugn, och tro det eller ej men den blev också god. Nu har jag sett alla idoler framför sina gospelsånger på internet, eftersom Gabbi höll mig borta från fredagsfinalen. I vilket fall som helst är det snart stor final i Globen och slutet på Idol 2008, till min stora sorg och alla människors omkring mig stora glädje. (Och för er som undrar, så tycker jag fortfarande att Johan är galet charmig, men jag vill att Kevin och Alice ska gå till final. En final som Kevin måste vinna, eftersom han förtjänar det mest och dessutom kommer att kunna förvalta det på bästa sätt. Robin borde för övrigt åkt ut för flera veckor sedan.)

Today’s the Official Hate Warner Bros. Day

Ja, vid det här laget skulle jag antagligen ha sett den. Det känns ganska surrealistiskt att Harry Potter and the Half-Blood Prince skulle spelas på biograferna för allmänhetens beskådan just vid den här tidpunkten. Vilken enorm aktivitet det skulle ha varit på fandomen de senaste månaderna, i jämförelse med nu. Nej, jag tänker inte waina om det här i åratal. Jag ville bara uppmärksamma dagen.

Den andra sanningen om Twilight

Jag läste just att Twilight kommer att få femtonårsgräns i Sverige. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, förutom att det mest är ganska patetiskt. Jag menar, de har satt den till PG-13 i USA, men det är löjligt stor skillnad på tretton- och femtonåringar. Jag är starkt emot all form av censur, och så även av biofilmer, så jag borde vara fly förbannad men känner lite att det enda jag kan göra är att sitta här och hånle och skaka på huvudet. Inser de inte att de hindrar filmens målgrupp från att se den på bio? Inser de inte att alla Twilightfans under femton (jag ska egentligen inte säga något för jag har ingen aning om saken, men det känns som att ”alla Twilightfans under femton” i princip borde vara synonymt med ”alla Twilightfans”) kommer att ladda ned filmen? Inser de inte hur mycket cash de kommer att förlora på det här? I och för sig är det Statens biografbyrå (jag mår illa bara av att ta det ordet i min mun) och inte filmproducenterna som bestämmer åldersgränsen, så man kan ju säga att de har lite olika intressen. Jag skulle ändå vara fruktansvärt pissed off om det var jag som hade tänkt tjäna pengar på Twilight och sedan får veta att filmen förbjuds för dem under femton år.

Nu har jag då inte sett filmen, men jag har läst boken. Och jag kan säga att den är långt ifrån läskig. Den är snarare löjligt oskyldig. Statens biografbyrå tycker tydligen att det är helt okej för barn från elva år – och till och med sjuåringar, bara de är i vuxens sällskap – att titta på en och en halv timmes kallblodigt dödande (läs Quantum of Solace), men så fort det blir en smula sexuellt, då är det fult och ska gömmas undan. Eller? Vad kan det annars vara? Är det de otäcka vampyrerna som skrämmer, måntro? Barn är inte dumma i huvudet, de vet att vampyrer inte finns på riktigt. Äh, varför kan de inte bara slappna av? Edward och Bella ligger ju inte ens med varandra.

Femtonårsgränsen på Twilight har i alla fall fått mig att tänka på en annan sak. Nämligen Harry Potter and the Deathly Hallows. Nu borde den filmen också få femtonårsgräns, eller kanske snarare tjugoårsgräns i jämförelse. Människor dör. Människor som man faktiskt bryr sig om. Det är inte ens någon som kolar i Twilight, det här blir mer och mer obegripligt ju mer jag tänker på det. Harry offrar sig till Voldemort, för tusan! Det är väl otäckt om något. Jag undrar vad de tänker sätta för åldersgräns på Half-Blood Prince. Den är också otäck. Det finns inferier, Dödsätare, varulvar – och Dumbledore dör. Det är troligare att barn skräms av det, än av två tonåringar som pussas lite.

Tova-Liten

Tova

 

Det här är min kompis Tova. Henne träffar jag två eftermiddagar i veckan, och då brukar vi hitta på lite olika roliga saker. Till exempel så läser vi böcker, leker med klossar eller dockor eller med sådana där lådor som man stoppar in klossar i efter olika former. Eh. Om någon förstår. Innan vi börjar leka brukar vi dela på en frukt, favoriten är banan men clementiner och äpplen slinker också ned. Ibland vill jag sno hennes föräldrars DN, särskilt på torsdagar eftersom jag gärna vill läsa På Stan. Men då kan Tova bli lite sur, om jag inte leker med henne. Så då gör jag det istället. I alla fall för det mesta. Framåt kvällen brukar vi stå i fönstret och titta på bilarna och tågen som susar förbi långt nedanför. Och är vädret klart, hälsar vi på månen. Annars sitter vi bara i soffan och läser varsin bok. För tillfället är det Twilight för min del (rapport kommer snart, var inte oroliga), och Tova brukar läsa Totte går ut eller Max potta. Det är ganska okomplicerat. Men jag tror att vi båda gillar det.

Which Wizard?

 

Är det Gandalf? Njae… Sauroman? Okej, ögonbrynen kanske inte riktigt håller samma klass som de som tillhör han på Isengaard. Kan det vara tomten då? Så här lagom till jul? Nej. Detta är Dumbledore. Albus Percival Wulfric Brian Dumbledore. Jag vet att det bara är ett scannat foto från någon löjlig klipp-och-klistra-bok som ingen ändå bryr sig om. Men ändå. Vad tänkte de med? Varför har han vitt hår? Varför har han använt plattång? Och varför, varför intar han denne fruktansvärda tomte-pose? Jag dör. ”Snape didn’t kill Dumbledore, Micheal Gambon did.” Eller snarare hans stylist.