London Calling

En effekt av tidigare nämnda kaosvecka är att jag och mina två vänner M och T har bokat en resa till London. Vi åker torsdag-måndag i mitten av oktober och jag längtar så att jag inte vet vart jag ska ta vägen. It’s gonna be awesome.

Jag har dock hamnat i lite trubbel eftersom jag aningen förhastat valde att åka med endast handbagage. I efterhand har jag kommit på att jag skulle mycket hellre betala typ 200 kronor extra för att få åka med incheckat bagage. Jag menar, för det första är jag inte jättebra på att packa och tycker att det är smidigast att bara slänga ned allt vad jag kan tänkas behöva i en stor väska, och för det andra har jag inte ens någon passande väska att ha som handbagage. I så fall ska man ju ha någon sådan där liten rullväska, men det har jag icke. Och jag måste ju ha med mig en del ändå; vanliga kläder, partykläder, skor, någon liten väska och så vidare och så vidare. Dessutom har packning en tendens att växa medan man är borta, och då hamnar jag i ordentligt trubbel. Måste antagligen mejla Ryanair och fråga dem hur jag ska göra. Jippie.

Kaos

Idag har jag haft största vilodagen. Folk (läs: min mamma) brukar fnysa lite åt mig när jag säger att jag behöver vila, antagligen för att jag generellt sett är ganska bra på att hitta tillfällen att vila och i vanliga fall sällan blir särskilt utmattad. Men den här veckan har verkligen varit kaos. Den har känts ungefär lika lång som en månad och innehöll första veckans universitetsstudier, jobb, träffandet av diverse olika vänner som jag har, letandet efter kurslitteratur, pluggande, planerandet av en Londonresa, och en massa annan skit som bara kom upp helt plötsligt. (Ignorera att jag just hittade på en ny tempusform.) Dessutom har jag kommit hem vid elvatiden typ alla dagar, och jag har på senare år förvandlats till någon som verkligen behöver ta det lugnt på kvällarna. Not so party. Nu efter mitt vilande är jag dock ganska pigg igen och känner mig redo för en ny vecka. Hör och häpna. Jag tror faktiskt mest att det var kontrasten mellan den här veckan och förra, som i princip inte innehöll särskilt mycket alls (utom min födelsedag såklart!) som fick mig lite ur balans.

När jag har vilat har jag 1. spenderat tid med min mormor och morfar som åkte tillbaka till Falkenberg idag vid lunchtid, 2. försökt bringa lite ordning i mitt rum som mest består av kurslitteratur, känns det som, 3. stoppat undan min studentmössa i garderoben, 4. läst ett kapitel i “The Globalization of World Politics”, 5. läst två kapitel i “Harry, A History”, 6. dammsugit, 7. tittat på True Blood och 8. tittat på Gossip Girl. Det var det.

Längtan och språkliga översittartendenser

Nu är jag officiellt universitetsstuderande, eftersom min kurs började i måndags. Den är … halvintressant. Eller egentligen tror jag att det är intressant, det är bara det att det är lite mycket historia för min smak i den första delkursen och att allting började så pang bom. Jag lyckades hamna efter på tre dagar, men har nu kommit fram till att jag tror att de flesta ligger konstant lite efter. Jag brukar alltid tjata om hur mycket jag hatar träningsläger (Vittra-term för “vi låter elever med rester ta hand om dem, medan de andra inte behöver göra någonting, i fyra veckor i början på läsåret”) eftersom det är så sjukt tråkigt och ostimulerande, men jag måste ha blivit lite påverkad av det trots allt. Påverkad på ett sådant sätt att jag nu har lite svårt att hantera kickstarter. Förhoppningsvis ger det med sig med tiden.

Egentligen har jag alltid betraktat hela den här terminen som en transportsträcka, en enda lång väntan innan Frankrike i januari. Jag vill dit nu. Inte vänta. Det är tråkigt att vänta. Och det är för mycket nu. Måste prioritera bort saker, känner jag.

Elinor (61)Hit vill jag

En del saker blir så roliga på franska, har jag upptäckt. Särskilt på Facebook. Hör bara på det här: “Josefin ne partage que certaines information avec tout le monde.”

(Jag försökte göra en översättning och förklara skämtet, men det lyckades inte. Antagligen är det bara jag som tycker att det är kul.)

Struktur

Visste ni att Blondinbella har ett schema för hur hon hanterar sin blogg? Hon skriver flera stycken inlägg varje dag, och är noga med att alla olika typer av läsare ska få något som talar till just dem.

Jag har inget sådant schema.