côte d’azur. dag tre.

Det var ett tag sedan nu, men jag tänkte ändå fortsätta med att berätta om min och Stefans vecka på Rivieran.

Den tredje dagen hade Elinor och Sebastian åkt hem, och vi bestämde oss för att bara ta det lugnt och strosa runt lite i Antibes gamla stadsdel.

Vi stannade och köpte glass av en italiensk gubbe som såg väldigt ensam ut. Vi tyckte nästan lite synd om honom, men när vi precis valt smaker, betalat och skulle gå därifrån insåg vi att det låg en skola precis mittemot glassbaren. När det ringde ut för dagen ringlade sig kön lång av skolbarn som ville köpa med sig en glass på vägen hem, så affärerna gick nog som på räls för honom.

Längst ute i hamnen, på den delen som kallas Miljonärernas kaj (Quai des millionaires på franska) upptäckte vi en stor skulptur som jag aldrig hade sett förut. På långt håll såg det ut som att den var vit med massa små blåa mosaikbitar, men när vi kom närmre upptäckte vi att den var helt uppbyggd av bokstäver!

Insidan av gubbens huvud visade sig vara en perfekt plats att lägga sig och vila på en stund. Där stannade vi ett tag, och sedan promenerade vi hem till lägenheten igen.

Och det var allt för den dagen!

la crème de la crème.

Ända sedan Sara på jobbet i förrgår ägnade typ hela dagen åt att tjata om skorna hon skulle köpa har jag haft ett obeskrivligt shoppingsug efter just skor. Det ledde till att jag har ägnat hela kvällen åt att plöja genom internet efter fina skor, utan resultat. Utan resultat! Jag har seriöst kollat igenom hemsidorna till samtliga skokedjor plus några internetbutiker som jag ändå aldrig beställer från, utan att hitta ett enda par skor jag vill ha. Det är nog första gången ever som det inträffar. Istället bjuder jag på tre crèmefärgade klänningar som står på min önskelista just nu, alla från asos.com.

Image 1 of ASOS Mixed Fabric Ruffle Dress

Image 1 of ASOS Sixties Skater Dress With Belt

Image 1 of ASOS Broderie Anglaise Shirt Dress

une pique-nique dans mon quartier.

Idag när Stefan kom hem från jobbet kom han med bästa idén: skippa köttbullar och makaroner och äta middag utomhus istället! Jag hakade glatt på och tillsammans traskade vi ner till den lilla husvagnen som står parkerad utanför Willys. Där kan man nämligen köpa thaimat av världens trevligaste lilla thaigubbe. Så vi tog en kyckling med cashewnötter (Stefan) och en kyckling i grön curry (jag) och satte oss på en bänk i solen.

Coca-cola måste man så klart ha. Det är min största last i livet. Jag älskar Coca-cola, och skulle gärna dricka det varje dag. Som tur var kan jag begränsa mig så det blir bara ungefär varannan.

Jag är mätt och glad och nöjd efter den bästa middagen på länge!

Sedan promenerade vi hem i kvällsljuset och insåg att man nog kan ha det värre.

vem ska trösta knyttet?

Jag är så ynklig och gnällig idag. Den vackraste tiden på hela året är här, men jag är fruktansvärt allergisk mot björkpollen, och att bladen har slagit ut över en natt har gjort världen till lite av ett helvete för mig. Jag har svårt att andas, näsan rinner, ögonen kliar och jag ser allmänt hemsk ut på grund av allt nysande, snytande och sminkutkletande. Plus att jag har jätteont i huvudet också. Var bara tvungen att säga det. Det här humöret kan nog bara botas av pojkvänskramar och en stor skål med B&J. Och kanske lite choklad ovanpå det. Jag testar den kuren och återkommer till er.

comme c’est beau.

Alltså förlåt om jag tjatar men usch vad det är härligt med våren! Jag tror att det märks lite extra tydligt för mig som jobbar med barn, dagarna är så mycket lättare och roligare när det är soligt och varmt. Inga tjocka fleceetröjor och overaller och extra strumpor och stövlar och halsdukar och mössor att ta på (för att inte tala om när man ska ta av det och det är dyngsurt…), barnen leker fint själva (de är nästan gladare än oss vuxna att det äntligen är varmt, tror jag) och jag slipper frysa! Underbart! Jag har haft en jätterolig eftermiddag med fritidsbarnen idag. Under vintern brukar jag mest stå och frysa och de vet inte riktigt vad de ska göra, så då bråkar de med varandra eller klagar på att de hellre vill vara inne. Idag har två timmar istället svischat förbi i raketfart och jag har både hoppat hopprep och spelat fotboll. Nu känner jag att jag verkligen kan umgås med barnen, och det är då det blir roligt och det är så det ska vara!

Nu har jag tvättstugan bokad för ikväll, sweetchilikyckling i ugnen och väntar bara på att hjärtat ska komma hem så att jag kan få lite pussar och kramar.

Biz!

nu är det vår!!!

Varje år när snön har smält bort och krokusarna försiktigt börjar dyka upp ur gräsmattorna, då brukar jag invänta första bästa soliga dag och åka ut på Djurgården. Det här året tog jag med mig Stefan, och vi tog spårvagnen till Waldemarsudde och började sedan traska ut mot Blockhusudden.

Det var stora knoppar på buskarna och för första gången i år kunde jag ha min vårjacka utan att frysa det allra minsta.

Djurgården är så himla fint tycker jag. Park och skog och massa vackra villor alldeles jättenära stan. Hur bra som helst faktiskt.

Och vi hittade vitsippor! Jag blev tvungen att plocka en, så jag satte den i Stefans bröstficka. Egentligen är det helt knasigt att jag hittar vitsippor typ tre dagar efter jag hittar den första tussilagon för i år. Det ska vara flera veckor mellan de blommorna! I år kändes det verkligen som att våren kom pang bom.

Ungefär halvvägs satte vi oss på en bänk för att vila lite. En pensionär satte sig bredvid oss, och hon berättade att hon var tvungen att sätta sig på varje bänk för att man kunde aldrig veta när nästa kom. Sant, tänkte vi, och satt kvar lite till.

Allra längst ut på Blockhusudden växer det alltid massvis med krokus om vårarna. Det är därför jag alltid går dit på mina vårpromenader.

Nedanför Manillaskolan växte det tusensköna. Är inte det ovanligt tidigt?

Jag hade så mycket vårspritter i kroppen när vi promenerade tillbaka in till stan att jag inte kunde stå emot frestelsen att prova den här gungan. Sammanfattning: en underbar dag, och jag är så galet lycklig över att våren äntligen är här.