Idag har varit en så himla bra söndag. En sådan som man vill att alla söndagar ska vara.
Allt började med att jag bakade scones, som jag och Stefan åt till frukost. Jag läste tidningen samtidigt, vilket är ungefär det bästa jag vet. Helgmorgnar med god frukost och tidning, alltså åh.
Efter frukosten skyndade vi oss ut i det fina vädret för att gå en promenad.
Vi gick bland annat förbi det här fina huset, som har en fantastisk sjötomt. Men det ska jag också ha en dag.
Ungefär här satte vi oss på en brygga och njöt av solen. Det var så varmt och vårigt och underbart att man dog lite. Jag är så himla glad att våren verkar ha kommit en månad tidigare i år.
Vi roade oss med att titta på några änder som simmade runt och väsnades. Det var ganska strömt, så de fick simma som tusan åt ena hållet, och sedan vände dem och åkte tillbaka med strömmen i världens fart. Och så skrattade de högt hela tiden. Det såg roligt ut.
På vår promenadväg går man förbi ett gigantiskt eneträd. Jag ställde mig under för att visa hur stort det är.
Vi gick vidare, och Stefan hittade en rostig gammal motor på en strand. Vi undrade hur den hade hamnat där.
Sedan gick vi hem igen, och jag pluggade en stund innan det blev dags att börja med middagen som idag bestod av potatisgratäng och en rejäl köttbit. Så ska det vara på söndagar, tycker i alla fall jag! Nu är jag mätt och belåten och redo att sjunka ned i soffan med en kopp te. Hoppas att ni har haft lika bra söndagar som min har varit!
Observandum 